Livet går vidare

för en del av oss, tyvärr släcktes många liv den 22/7 på Utöya. En så fruktansvärt vidrig handling, det går inte att uttrycka i ord. Den 22/7 är ett datum som sedan tidigare är ristat i mitt inre eftersom det var det datumet som vi för 10 år sedan förlorade Patrik bara 20 år gammal. Under gårdagens tv-program från gudstjänsten i Oslo var det inte svårt att känna med de som drabbats så hårt, känslorna från Patriks begravning väcktes i mig.

Min träning har inte varit så prioriterad i helgen, i fredags em promenerade Kjell och jag tillsammans med vår Lilo kanske 6-7 km. Lördag morgon blev det en promenad till Läijet på morgonen och på söndag blev det ingen promenad alls! Vi ägnade oss under söndagen åt storstädning så det blev ingen tid över till annat. Jag har fortfarande spår av mina skavsår så jag promenerar antingen barfota eller i mina eccosandaler. Jag ska tejpa hälarna och prova på en längre promenad ikväll.

Regnet det bara öser ned....

men det hindrar inte en morgonpromenad till Läijet, med omvägar till brevlåda mm blev det nog ca 6 km. Jag gick i sandaler, efter att under gårdagens mogonpromenad (ca 9 km) ha fått ny liten blåsa av mina walkingskor!! Så gårdagens eftermiddagspromenad blev barfota längs stranden till Läijet fram och åter. Appen fungerade inte så bra igår, vet inte varför, kanske kan det ha att göra med att jag köpt ett skal till telefonen? Får prova utan. Åh förresten .... vad det är skönt att vara ledig! Nu har jag bara tre arbetsdagar kvar nästa vecka innan vi har tre veckors semester. Det är härligt med sommar även om det regnar, det är ljummet både i luft och vatten, havet var skönt nu på morgonen.

Idag går mina tankar till Patrik som lämnade jordelivet så tragiskt för precis 10 år sedan idag. Patrik blev bara 20 år och hade så mycket kvar att uppleva i livet :´( Han fattas i vår stora familj, men är med oss ändå i våra tankar.

Idag

har jag återupptagit min vandring, skavsårsblåsorna har dragit ihop sig men är ännu inte helt borta. Imorse klev jag upp vid 04.15 och gick barfota längs strandkanten bort till Läijet. Det blev ju inte så långt förstås, ca 4,5 km, men jag får fortsätta ikväll. Efter promenaden tog jag ett bad, havet är helt ljuvligt nu - alldeles ljummet! Åh, vad jag älskar vatten!! Förresten för den som undrar så gick jag barfota för att jag inte riktigt törs ta mina walkingskor ännu, kanske provar dem ikväll istället. Jag hoppas verkligen att de går ut sig igen!! Jag vill inte ha fler skavsår.

Jaha....

det var den helgen. I torsdags gick jag INTE, skavsåren behöver läka. Torsdag kväll åkte vi till Lund och därefter åkte vi tidigt på fredag morgon till Legoland med 4 barn - 7, 8, 9 och 11 år gamla. Vi var på Legoland i 9 timmar, sammanlagd promenadtid var ca 8 timmar. Promenad förresten, det är nog att överdriva, det handlade snarare om 8 timmars strosande. Jag gick en snabb promenad på ca 20 minuter när jag hämtade barnens badkläder i bilen! Jaja, det duger sammantaget som träning. Natten mellan lördag och söndag tillbringade vi på ett hostels i Odense - det var OK för oss och barnen var så trötta att boendestandarden eg. inte spelade någon roll. Lördagen var att anse som vilodag, vi var på Dyrebakkens tivoli i Köpenhamn, där fanns en härlig park där Kjell och jag "parkerade" oss själva i en solig slänt. Där låg vi i solen i stort sett hela dagen medans barnen åkte karuseller för allt vad "tygen höll". Natten mot söndag tillbringade vi på hotell i Landskrona. Visai hade någon sorts kräksjuka (förmodligen pga allt karusellåkande) så han och jag tillbringade kvällen på hotellrummet medans Kjell och de övriga 3 barnen tog en tur på stan. Det var karneval i stan så det var livat värre. Söndag efter frukost återlämnade vi 2 av barnen i Lund och de andra två åkte med till Varberg där Micke och Davin väntade på att ta dem med sig hem till Linköping. Både Kjell och jag var rejält trötta efter helgen och det innebar att det inte blev något promenerande den dagen heller! Jaja ... det är bara att ta nya tag. Jag behöver dock fortfarande ta det lite lugnt, skavsåren är inte läkta. Jag funderar ändå på att gå en sväng ikväll efter jobbet, jag får väl ta andra skor så länge.......

Skavsår!!

Just det, mina skor som blev genomblöta häromdagen och som jag torkat i torktumlaren hade krymt! Igår em gick jag från Mölnlycke till Mölndal, en sträcka på ca 9 kilometer, efter bara någon kilometer insåg jag att jag skulle få skavsår. Jag försökte få till så att det inte skulle "gnaga" på hälarna, jag rättade till strumpor, lättade på/drog åt snörningen, men inget hjälpte! Jag gick på ...... när det var ca 3 kilometer kvar gjorde det riktigt ont!!! Gå barfota var inget alternativ, vad skulle jag göra? Jo, mindfulness blev min hjälp att stå ut resterande del av promenaden. Jag använde mig av mitt "andningsankare" och fokuserade på min andning istället för på min smärta, det funkade i alla fall så pass att jag tog mig till målet om än ine helt smärtfritt. Väl framme vid tåget bestämde jag mig för att absolut inte öppna skorna innan jag var innanför hemmets dörr - de sista stegen var som ni förstår korta och stela! Bara att ta av skorna gjorde ont.....strumporna satt fast lite ....... inget blod, men väl en stor, sprucken blåsa på varje häl - aj, aj, aj! Jag hoppas verkligen att mina dyr skor går ut sig igen. Skavsåren har fått Compeedplåster på sig och ska inte utsättas för mer nötande innan de är läkta. Idag är jag ledig och kan gå barfota längs med stranden - det blir en kortare promenad, ca 6 km, men det får räcka. Ikväll tar vi med oss Piseth, Visal, Jonna och Visai och drar till Danmark - det ska bli förlustelser på Legoland och Dyrehavsbakken. Jag tar med walkingskor och stavar så får vi se vad jag hinner, oavsett om jag hinner med mina promenader eller ej så lär jag få använda apostlahästarna ändå.

Uppehåll

både med regnet och med promenader. I går vilade jag! Idag på morgonen vilade jag också från långpromenad, men i eftermiddag har jag planerat att gå från Mölndal till Mölnlycke. Igår ägnade jag mig också åt att kolla transport mellan flyg och tåg i Madrid, som jag förstår det ska det gå att åka Metro, vi får se - vi har lite tid på oss mellan flygets ankomst och tågets avgång så det går nog bra. Vi ska åka nattåg från Madrid till Sarria, det är beställt och klart. Hoppas nu att jag fått till det så att det stämmer, tågresorna har jag beställt direkt på en spansk sida "Renfe" - det var inte helt enkelt. Jag börjar också på att få ihop det jag behöver ha med, igår beställde jag damasker (att ha över skon vid regn), superlätt vattenflaska och en tunn magväska för pengar, biljetter mm. Jag har tidigare inhandlat sidenlakan, kombinerad klänning/nattlinne i siden och regnponcho med plats för ryggsäck. Handduk i microfiber hade jag sedan tidigare. Jag tror att jag snart har det jag behöver. I packningen ska sedan läggas till underkläder, extra shorts, flipflop, tunn fleecetröja och ett fåtal hygienprodukter. Funderar på att klara mig med tandborste, tandkräm, schampo i fast format (som också kan användas som tvål). Vad behöver jag mer - egentligen? Vi får se, det är ju bra om packningen är lätt.

Som en dränkt katt

Gårdagens eftermiddagspromenad började jättebra, men lagom tills jag kom in i kohagen så började det regna, inget lugnt strilande regn utan ett riktigt störtregn! Djuren var helt plötsligt på gångstigen och rörde sig hotfulla runt omkring mig, jag viftade lite med min ena stav och tog mig förbi utan att nuddas av dem. Puh!! Det regnade i alla fall förskräckligt och jag blev snart helt dränkt, jag blev orolig för min HTC telefon och hur den skulle klara allt det våta, jag förvarar oftast telefonen i behån när jag går, men som det regnade så insåg jag att den inte skulle klara sig. Jag tog av mig ryggsäcken och höll den framför mig för att skydda telefonen så mycket som möjligt under resten av promenaden. Jag blev blötare och blötare, det kändes som att shortsen och min tunna blus var blöta trasor på kroppen, håret var som nytvättat och mascaran rann! I mina dyra walkingskor fanns snart en liten sjö!! På parkeringen utanför stugan stod en bil parkerad och utanför stod 3 tjejer - de började storskratta när jag kom - undrar varför?! Fort in i stugan, av med kläderna och på med en skön morgonrock. Skorna har fått torka i torktumlaren - hoppas att de tålt den behandlingen. Jag har inte promenerat idag på morgonen så jag vet ännu inte hur det gått med det. En sak vet jag i alla fall med bestämdhet och det är att jag måste köpa regndamasker till vandringen så att inte ev. skyfall hamnar i mina skor! Genomblöta skor kommer inte att hinna torka under en natt utan torkhjälp! Idag tror jag att jag ska ha en vilodag från några längre promenader.

Trevligt möte mm

God morgon! Det är så kul att promenera tillsammans med appen "NOOM", jag blir hur peppad som helst av att höra hur fort och hur långt jag går. (Jag visar länken och mina resultat på Facebook). I morse gick jag som vanligt från stugan till stationen, djuren lyste med sin frånvaro i hagen - skönt! Jag kom fram ganska precis samtidigt som tåget kom in på stationen. Väl framme i Mölndal gick jag på Pressbyrån och köpte ngt nyttig att dricka till frukost. På väg ut ur byggnaden svängde jag direkt höger, i sista stund upptäckte jag att där inte fanns några dörrar som öppnades utan bara fasta glasrutor, samtidigt som jag själv upptäckte detta så såg en man vad som höll på att hända och ropade till - jag log till tack och tog några steg till för att komma rätt väg ut - det hade varit så lagomt roligt att gå rakt in i de fasta glaspartierna! Sedan inväntade jag bussen till Mölnlycke, efter en stund kom mannen fram till mig och kommenterade vad som nästan hade hänt och vilka konsekvenser det kunnat få för mig. Jag tackade för hans hjälp, han undrade var jag kom ifrån och jag berättade att jag är från Östersund, men att jag bor i Varberg sedan 3 år tillbaka. Mannen blev helt lyrisk när jag sa Östersund och berättade att det var en av två platser han kunde tänka sig att bo på. Han berättade om resor han gjort i Jämtland som barn och han berättade också att han själv var från Käringön. Det var ett trevligt möte till skillnad från det möte jag hade vid strandpromenaden, det är en tjej i 30-40 års åldern som promenerar varje morgon och hon har sett väldigt arg ut när hon mött mig på morgnarna. I morse fräste hon till när vi möttes "lilla gumman - man går till vänster". Jag blev rätt paff, har trott att man ska hålla till höger när man möter någon?! Jag får kolla upp det, alternativet är ju annars bara att jag håller till vänster när jag möter den här "solstrålen". Usch så trist det måste vara att behöva reta upp sig och bli så arg för att någon inte går på "rätt" sida!! Annars är de flesta jag möter på mina promenader människor som ler och hälsar.

Vilken grej!

Nu har jag som framgår av länk på Facebook precis avslutat en morgonpromenad på nästan 1,8 mil, snitthastighet 10 km. Micke har lagt in en app i min telefon som kartlägger mina promenader, den tar tid, hastighet, räknar ut hur många kalorier man förbrukar mm - en riktig motivationshöjare. Då och då under promenaden säger en manlig röst hur fort jag går, hur långt jag gått och på vilken tid. Det här passar mig. Just nu känns det som att jag kan gå långt! 

Övervunnen rädsla

Jag tror att jag kan komma över min koskräck!! Idag stod djuren (som i ärlighetens namn är långt ifrån fullvuxna) mitt på stigen igen, jag kände mig trygg eftersom jag hade mina tillhyggen (läs:gåstavar). Djuren gjorde ingenting idag, de behandlade mig som luft faktiskt och jag kände mig riktigt kaxig. Jag funderade ettt tag på att stanna och ta en bild av hur nära jag och djuren var varandra, men .... nja, jag vill ju gå igenom hagen på minsta möjliga tid så jag avstod. Det kanske blir en annan dag. Vad gäller promenerandet så tog det verkligen emot igår em, jag har nog träningsvärk - mina vader och lår är ömma! Men, men jag gick iallafall, det var varmt igår och jag, mitt nöt, hade inte med ngt vatten vilket innebar att jag var rätt så matt när jag kom hem - ska hädanefter ha en vattenflaska med på mina promenader. Idag tror jag att jag ska ta det lite lugnt, men vi får se hur det blir med det. Hoppas iallafall att solen tar plats på en klarblå himmel!

Onsdag

är dagen i dag och min sista jobbardag för den här veckan. Eftermiddagens promenad hem igår var rätt jobbig, inte för att det var jobbigt att gå utan för att kossorna/kalvarna/ungdjuren stod precis på stigen där jag skulle gå!! Det kom en man joggande som jag pratade av mig lite koskräck med och sen tog jag "kossan vid hornen" och bara gick - skiträdd faktiskt! Så idag tog jag stavar med mig, kossorna var inte där imorse men är säkert där när jag ska hem i kväll! Stavarna saknade ploppar så för att undvika ljudet så fick jag bära stavarna där det är asfalterat. Nåvä .. jag har inhandlat gummiploppar till stavarna så nu fungerar det nog. Ja förresten stavarna är med för att de kan hjälpa mig att mota bort ev närgångna kontaktförsök från djuren!! Jag har förresten rätt stumma, onda lårmuskler just nu! Kanhända blev det lite väl tufft med veckans upplägg för mina inte alltför tränade muskler. Skam den som ger sig - jag går ändå!!

Tisdag

är veckans andra dag och jag har bara en dag att jobba! Det är skönt att jobba koncentrerat även om arbetsdagarna blir långa. Igår gick jag ju från stugan vid 04.40 och var hemma igen vid 20.15 - jag gick alltså båda vägarna och känner mig så nöjd med det! Jag fick lite att äta och ett glas rosévin vid hemkomsten, satt en kort stund och pratade med familjen men tog sedan ett kvällsdopp i havet och la mig tidigt ca 21.15. I morse gjorde jag samma sak - först ett morgondopp kl 04.20 och sedan promenad till tåget alltså. Jag kan konstatera att jag måste ha den vackraste promenadvägen som finns - det är helt ljuvligt att promenera i strandkanten och se solen gå upp. Det är bara jag ute under större delen av promenaden. I går kväll var samma promenadväg helt annorlunda, Socitetsparken full av folk och musik, sedan Friskis och Svettis vid fästningen, glada sommarmänniskor kantar sedan hela promenadvägen, åtminstone fram till efter Apelviken, sista biten var det bara jag och kossor(eg.ungdjur) och dom är jag skiträdd för. Hörs i morgon!

Ny vecka.......

och nya tag. Det är nästan hopplöst att få till det på helgerna. I helgen har vi haft fullt hus, Micke, Davin och barnen kom i fredags kväll, de hade också med sig Roger och Penh - trevligt par som stannade till i söndags. Ja få se nu - på lördagen blev det en promenad till Läijet, dock inte på Söndagen. Dygnet mellan lördag och söndag blev rätt intensivt med födelsedagsuppvaktning mm. I morse steg jag i alla fall upp vid 04.20 och tog ett morgondopp, därefter promenad fr stugan till tåget, min planering är att jag går hem ikväll också. Hoppas att jag orkar efter arbetsdagens slut!

nya tag

Jaa, vad ska jag säga till mitt försvar! Jo det har varit midsommar och bröllop, vi har varit på Frösön och sedan har jag varit lite sommarsjuk. Men, men skam den som ger sig - jag är på banan igen! I morse kl 07.00 gick jag och Lilo strandpromenaden från Södra Näs till Läijet och upp till Sjöborrevägen där min svägerska Nettan anslöt för returpromenaden till Södra Näs. Det blev en lång och skön promenad som jag avslutade med ett dopp i böljan den blå - åh det är så ljuvligt med sommar!!