lördag 11 februari 2012
Resebrev - 5½ månad senare! Dag 2.
Utvilade klev vi upp vid 06.30, tejpade och talkade våra fötter i förebyggande syfte och startade vår vandring mot Palas de Reis kl 07.20. Den här dagen skulle vi gå 26 km, gårdagens sträcka var 23 km. Vandringen dag två kändes lite som en transportsträcka - bara att nöta på och gå! Inget speciellt vackert att se längs vägen. Vi åt en lätt lunch ca 5 km innan målet och var sedan framme vid 13.30. Vi installerade oss på ett härbärge och fick dela rum med en kvinna från Holland som vandrat 130 mil på 90 dagar! Vi duschade i små bås och avnjöt sedan en cafe con leche. Hitintills hade vi haft perfekt vandringsväder - soligt men inte för varmt! Vi planerade att äta och sedan åter en tidig kväll, vi hade för avsikt att starta lite tidigare nästa dag och försöka gå 30 km. Vi åt sedan en god pilgrimsmiddag på härbärget. Vi konstaterade "bye the way" att även om omgivningarna den här dagen hade varit lite tråkiga så hade det ändå vandrat förbi en och annan läcker rumpa och vackra, seniga ben :) Efter middagen som inkluderade en flaska vin (lite mindre än igår alltså) gick vi ut på en bar och tog oss ytterligare ett glas vin! På baren delade vi bort med Maria vår rumskamrat från Holland. Hon berättade att hon vandrade av humanitära skäl och att hon blivit sponsrad med 2000 eruo som hon skulle skänka till Rumäniens zigenarbarn - hedervärt! Hon var född 1951 och hade gått i förtida pension från sitt jobb som lärare. En trevlig kvinna som drabbats av lite svårigheter på sin vandring, hennes ben hade svullnat av upp av vätska, hon hade fått ligga stilla tills det blev lite bättre och sedan hade hon insett att hon fick ta det lite lugnare för att klara av sin vandring. Vi hade tidigare den här dagen passerat henne på vår vandring, jag noterade då att hon hade väldigt tjocka ben och det här var alltså förklaringen. Vi gick åter tidigt i säng - kl 19.30! Agneta och Inga protesterade lite, men jag var trött. Väl i säng somnade mina kära systrar direkt, jag kunde inte somna så vid 21-tiden gick jag upp och satte mig vid internet en halvtimme. Sedan var jag vaken, och vaken .... medan mina "pigga" systrar snusade så gott! Jag blev mer och mer desperat, tyckte att jag hade ont överallt i kroppen - rädd att det var något riktigt ont! Tog en värktablett, somnade inte ändå - ni vet hur det är när man bara måste sova!! Hur skulle det gå att promenera 3 mil imorgon utan att ha sovit? Tror att jag somnade vid 4-tiden!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar